Återhämtning
Återhämtning handlar om att fylla på med energi och kraft. Att ladda upp dina fysiska och mentala batterier. Visste du att återhämtning regelbundet under dagtid påverkar ditt immunförsvar, kognitiva förmågor och nattsömn positivt? Vår ”gas och broms” ska samspela under dagen. Dessvärre har ”gasen” mest utrymme under dagtid hos de flesta. Korta perioder klarar vi denna obalans, men om det blir en vana att pauser och återhämning på arbetstid uteblir, ökar riskfaktorerna kopplade till stress och sömnstörningar.
Mental återhämtning är det just du anser att du blir återhämtad av. Det finns inget rätt eller fel. Det kan handla om en promenad på lunchen, att byta miljö för en stund, att ta en fika med kollegor eller att vila i en massagestol. Vinsten av att återhämta dig i en massagestol är att du erbjuds återhämtning på flera olika sätt. Massagen utsöndrar välmåendehormonet oxytocin som i sin tur triggar trygghetssystemet i dig (motsatsen till hotsystemet som triggas av stress). Om du sluter dina ögon minskar också sinnesstimuli och det blir mer fokus inåt. Slumrar du dessutom till får hjärnan ytterligare den uppladdning som dina arbetsuppgifter kanske kräver, innan du går tillbaka ut i arbetsdagen. Variationen med den arbetsposition du har i vardagen blir också en muskulär återhämtning. Ja du erbjuds helt enkelt återhämtning på flera olika sätt samtidigt.
När du prioriterar pauser under dagen kan du också få lättare att komma till ro på kvällen. Många friskfaktorer stärks av din valda stund i massagestolen!
Sömn
Det är lätt att tro att det är mängden sömn som är avgörande för vårt välmående, när det i själva verket är kvaliteten på vår sömn som är avgörande för om du känner dig utvilad eller inte. Djupsömnen är viktig för fysisk återhämtning och den ytliga sömnen är mer viktig ur mentala aspekter. Det som avgör för om du känner dig utvilad är mängden djupsömn du fått under en natt. Den första delen av din nattsömn innehåller mer djupsömn och är därför viktig. Med andra ord kan du sova en kortare tid men ändå ha sovit ganska bra om du fått några timmars djupsömn. Även om du sover 8 timmar varje natt behöver det inte betyda att du känner dig utvilad, eftersom du kan ha haft dålig kvalitet. Dock kan vi sova ikapp några nätters dålig sömn. Viktigt är att bygga upp ett så kallat sömntryck.
Sover vi dåligt en eller några nätter kan kroppen kompensera för det kommande nätter, då djupsömnen och därmed kvaliteten blir förbättrad. Vårt sömnsystem anpassar sig och kroppen bygger upp sömnbehovet i takt med att vi är vakna eftersom drivkraften för sömn stärks. Det är oron i sig för de dåliga nätterna som kan skapa problemen. När oron för att inte kunna somna eller tankar som ”nu måste jag sova” osv. börjar, då kan vi börja spänna oss, tankar tar fart och du kanske ändrar dina vanliga sov rutiner genom att lägga dig ännu tidigare eller sova mer på dagen osv. Detta kan skapa en dålig spiral som leder till sämre sömn. Likaså att sängen omedvetet blir förknippat med stress för att du legat och grubblat och känt av stress när du lagt dig.
Alla vaknar vi under natten 4–6 gånger emellan de olika sömncyklerna, även om vi inte minns det. Vi behöver vara vaken längre än 2 minuter för att minnas det. Lugn, trots uppvaknanden kan du ha fått tillräckligt med sömn.
5 bra vanor för bättre sömn:
Se till att du får nedvarvningstid 1-2 timmar innan läggdags.
Undvik jobb och gärna skärmtid innan du ska sova.
Ta regelbundna pauser under dagen, har du varit uppe i varv och aktiv hela dagen uppstår reflektionstid när du egentligen vill somna, samt ska gasen och bromsen ”avlösa” varandra under dagtid vilket bäddar för bättre sömn.
Gör någon avslappningsövning innan du ska sova.
Gör magen en tjänst och undvik tungsmält och stora måltider innan läggdags.
Förebygg stress
Du kan förebygga ohälsa genom att utveckla en vana att återhämta dig regelbundet under dagen. En långvarig obalans mellan krav och resurser bidrar till både mental och fysisk ohälsa. Massagestolen blir både en naturlig plats och ett enkelt sätt att återhämta dig på. Hur många stunder i veckan är möjlig för dig att ta en paus i stolen? Vilken tid på dagen passar dig bäst?
Vi pratar oftast om stress som något farligt och dåligt. Stressreaktionen i sig är varken farlig eller dålig. Det är den ihållande stressen över tid som är ohälsosam och som kan göra oss sjuka. Med långvarig stress fungerar inte systemen i kroppen som de ska, eftersom vi befinner oss i ett tillstånd då kroppen är tänkt att fäkta eller fly. Detta är ett tillstånd där processer i kroppen ställs om, just för att kunna fokusera på fäktandet eller flykten.
Vi är biologiskt skapade att reagera på ett visst sätt som ska möjliggöra att vi kan fäkta mot hotet/faran eller fly från det. Blod styrs om till de stora muskelgrupperna, sinnena skärps, matsmältningen och sexlusten nedprioriteras av kroppen, blodtrycket ökar, vi andas fortare osv. Efter en ”vanlig” stressreaktion när en verklig fara uppenbarat sig, är det tänkt att vi sedan ska komma tillbaka till ett normaltillstånd och återhämta oss, vilket vi idag kanske inte gör, vi skyndar oss vidare i tillvaron till nästa åtagande, och nästa, och nästa. Tillsammans med en stor dos digitala stimuli och för få tillfällen då vi stannar upp och landar i oss själva. Det blir då ett mer ihållande tillstånd- långvarig stress.
Vid långvarig stress går vi inte ner i detta ”normaltillstånd” som ska inträffa efter en stressreaktion, och återhämtningen uteblir/blir för kort i relation till belastningen. Som samhället ser ut idag, såg det inte ut förr. Idag blir vi stressade av flera faktorer som i sig inte är en direkt fara, men som tillsammans med en mängd vardagsstimuli och krav samt brist på återhämtning kan bli en ihållande och farlig stress. Vi upplever förenklat sagt ”falska” faror som tex för få ”likes” på sociala medier, att vi behöver vara aktiv i många kanaler för att ”hänga med” och inte missa saker, vi är numera tillgängliga 24/7 och blir ständigt påminda av alla notiser. Vi är ”på gång” och aktiva hela tiden fram tills att vi ska släcka och sova.
Eftersom den biologiska reaktionen av stress i vår kropp beter sig lika om du möter en björn eller om du är stressad av en kommentar på sociala medier blir alltså kroppens respons av stress densamma. Stress är också individuellt, det som stressar dig kanske inte stressar din kollega och tvärtom. Viktigt att notera är om upplevelsen av stress är/har varit ihållande över längre tid. Då kan det behövas förändringar på fler plan, stöd, hjälp och verktyg. Här kan du få vidare hjälp med stresshantering www.creatingu.se
Oro & ångest
Kan din stund i massagestolen göra någon skillnad för oro eller ångest? Genom att regelbundet ta din stund i massagestolen kan det bli lättare och lättare för dig att koppla av och varva ner. När musklerna slappnar av andas du lugnare och lugn och ro hormoner utsöndras, liksom om du andas lugnare slappnar musklerna lättare av och lugn och ro hormoner utsöndras. Dina frekventa stunder i massagestolen kan med tid vara en bidragande faktor till att ditt fäkta och fly system (hotsystemet) ”lugnar sig” och dina inre ”alarmklockor” tämjs.
Kroppen kan inte samtidigt vara avslappnad som du sitter och är rädd och orolig. Kropp och sinne följer varandra. Är du avslappnad är det lättare att tänka klart och med perspektiv.
Att oroa oss är en del av livet och fyller en funktion för oss- att kunna förutse faror. När det upptar en stol del av vår vakna tid och kanske till och med hindrar oss från att sova så kan det bli besvärligt. Ungefär varannan person i åldrarna 16-49 år har besvär med oro och ångest idag. Oro är kopplat till framtidstankar och tankar kring vad som skulle kunna ske. Vi föreställer oss scenarion och försöker med hjälp av oron lista ut strategier och lösningar på att hantera situationer.
Det här kan uppta mycket av vår energi och mentala verksamhet. Oavsett om det är scenarion som utspelar sig i tankarna och inbillade hot, eller om det är faktiska hot reagerar kroppen på samma sätt. Ihållande oro kan beskrivas som ångest av någon men beskrivas som stress av någon annan. Oron kan beskrivas som den tankemässiga delen och ångest som den fysiska responsen på oron.
Ångest har nog de flesta av oss upplevt vid några tillfällen. Några känner ofta ångest och några kan uppleva ihållande ångest. Det är ett vanligt förekommande besvär. Har du ofta ångest bör du uppsöka hjälp. Det finns saker du kan göra själv för att lindra din ångest, tex att aktivt börja träna lugnande övningar så som medveten närvaro övningar, avslappningsövningar, andningsövningar med mera. Aktiviteter som aktiverar ditt parasympatiska nervsystem, ”bromsen”. Har du problem med oro och ångest och behöver hjälp kan du kontakta www.creatingu.se för vägledning